Ensambarnet saknar syskon och får därför dålig träning i att konkurrera, hävda sig och dela med sig. Konflikthantering är inte den strakaste sidan. Ofta finns pressen att leva upp till föräldrarnas förväntan. Två sidor av myntet är att barnet blir bortskämd och överbyskyddat eller lillgammalt och ansvarstagande. I regel är ensambarnet social kompetent, eftersom det är vant vid att umgås med vuxna, och har lixom äldsta barnet högre skolbetyg än sina klasskamrater. Många Nobelpristagare är ensambarn.

Äldsta Barnet får tidigt lära sig att hjälpa till och är ofta den som tar störst ansvar för syskon och föräldrar. Resultatet kan bli en ambitiös ledare. Äldsta barnet är ofta försiktigt, ansvarstagande och kan ibland uppfattas som lite tråkigt. Det tenderar också att vara konservativt, traditionellt och lojal mot auktoriteter.

Mellanbarnet är socialt och en liberal, diplomatisk medlare med förmåga att lyssna både uppåt och nedåt. Mellanbarnet blir mjukare ju längre ner det är i syskonskaran och har ofta en stark kännsla för rättvisa. Mellanbarnet sägs ofta hamna i kläm och vissa kämpar hårt för att sticka ut och märkas

Yngsta barnet är lättsamt, äventyrligt, och gör gärna tvärtemot. Yngsta barnet blir ofta kravlöst älskat, får en hög självkännsla men har aldrig tränat på att leda, och har inte lust till det heller. Är ofta en radikal rebell utan kontrollbehov. Till exempel är det flesta fallskärmshoppare yngsta barn.

Artikel kommer från tidningen TARA nr.2

VAD ÄR DU? ENSAMBARN, ÄLDSTA BARNET, MELLANBARNET ELLER YNGSTA BARNET?